Och så var det tillbaka till verkligheten...

Har ni sett en ödslig campingplats? Här är det bara några tappra långliggare kvar. Och av dom var vi ett 40-tal som samlades till kräftskiva på den stora gräsplanen där fotografen (dvs gubben) befinner sig.

Jag vill inte lägga in foton på folket som var med på festen. Inte säkert att dom vill vara med på bloggen alls. Men jag kan lägga in ett på mig själv! Har ni sett så tjusig jag är i den illröda Fiatkepsen? Hade solen i ögonen så jag såg ingenting och då fick jag låna gubbens älsklingskeps. Vet inte vad det är för min jag gör på kortet heller. Ser allmänt konstig ut, haha.

Vi tog ner tältet redan på lördan. Och plockade undan golvet och allt och la det i en hög. Döm om vår förvåning när vi hittade den här "rullen" under golvet. Det är förmodligen igelkotten som har bott där i sommar. Han höll på att skrämma livet ur mig på kvällarna när man skulle gå till toa och det var mörkt så man inte såg honom/henne. Därunder har det varit tryggt i alla fall för den lille krabaten. Och bra är det ju att ha den i närheten för då finns där inte några ormar!

Här sitter Sheeba och vaktar högen av golv. Vi la det på "vår" plats och sen presenning över. Skönt att slippa dra hem det. Om ni tittar till höger så ser ni hur det såg ut under golvet. Inte mycket som växer där inte!

Men nu till en helt annan sak. Jag visade ju mitt nymålade skafferi (mitt och mitt!) i förra inlägget. Måste bara visa hur fint det är i det nu. Ska bli intressant att se hur länge det får vara sån ordning och reda i det. Den lilla gröna spannen som står längst ner har jag haft med mig sen jag flyttade hemifrån nån gång i antiken. Det är min potatisspann! Fick den antagligen av föräldrarna när jag flyttade.

Och här är vårt "slarvskåp". Där finns gu vet allt och där brukar vara sån oordning så det är underligt att man hittar något över huvud taget i det. Men nu är det städat och fint och jag slängde en hel del bråte när jag plockade in i det igår. Bl a en massa pynt som man tyckte var fint förut. Nu ligger det i soptunnan!

I morse fick jag reda på en hemsk sak. En jobbarkompis i utegruppen miste sin fru i en bilolycka igår morse. Hon var precis utbildad präst och skulle börja arbeta i vårt pastorat men skulle åka och hälsa på på sitt gamla arbete när olyckan inträffade. Det är så hemskt. En sån ung människa med hela livet framför sig. Dessutom blev hon mamma till en underbart söt flicka förra året. Nog är livet orättvist alltid.

Ni får ha en bra tisdag. Vi hörs!

Kram Elzie